Släkten är värst...

Fast så illa är det så klart inte :-)
Letade runt på facebook på släktingar runt om i vårat knasiga land. Dom på mammas sida har jag ändå koll på, träffas dock aldrig men jag har koll på dom. Dom på pappas sida, tja dom vet jag knappt var dom heter. Pappa har 3 syskon, 2 systrar och en bror. Det är bara systrarna som har barn, dom har väl 3 var eller nått.
I helgen lyckades jag leta reda på min minsta lillebror på fb och där i genom tre kusiner.
Det är trist ändå när det blir så här. Skickade jag nått pinsamt meddelande till Frida (ena kusinen) om att hmm jag antar att du är min kusin, du har min farfar på bild i alla fall. Jag hade ALDRIG känt igen henne, har nog inte sett henne sedan hon var bäbis eller nått.

Det blir väl så här när det är långt i mellan och man sällan ses, men samtidigt kan jag tycka att under alla åren som jag bodde i Eskilstuna och jag fick höra efteråt att pappa med familj varit i sthlm och träffat min ena faster så måster dom väl kunna ringa och berätta det. Det är 11 mil mellan dessa två ställena och man är framme på noll tid.
SKa grubbla vidare på detta en stund medans jag duschar :-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0